Vår odling tycks inte riktigt ha något stopp. Jo, det är klart den har. Jag har listan på de sorter jag har planerat (och därmed har plats för) att odla. När slutet på listan är nådd är det stopp. Teoretiskt sett. Men ibland dyker det upp undantag.
Som ingefäran, till exempel.
Till mitt försvar ska sägas att jag faktiskt frågade min kära sambo innan jag skred till verket med detta. Han har redan börjat oroa sig för hur vi ska få plats med allt i bilen när vi åker bort till sommaren. Säg det inte till honom, men det gör jag med.
Ingefära är något vi använder en hel del i matlagningen. Min sambo gör bland annat supergod inlagd ingefära. Så nu är en liten knärt nerpetad i jorden och ställd på plats på mattan. Jag vet inte om det kommer fungera, men jag hoppas!
Rosellatomatfröet hade fortfarande inte grott idag, så nu är det omsått. Två stycken frön tog jag denna gång. Såhär i efterhand är jag orolig att jag hade för bråttom med att ge upp hoppet om det lilla fröet. Äsch, gjort är gjort.
Läkevänderötterna som var kvar i smörbyttan har fått flytta ihop med sina redan utflyttade storasyskon och bor nu i den stora krukan. Snart är det dags att plantera om lilla Gul och fylla på jord i Brandywinetomatens nervikta mjölkpaket. Mungbönorna ska nog också hyfsat snart få en annan kruka. De måste bara få lite fler blad först. Det tar nog inte så lång tid – de växer galet fort!
Nu dröjer det ett par veckor innan jag ska så de sista fröerna. Istället får jag lägga min odlariver på att ta hand om de småttingar jag redan har i mitt kompani. Kanske också försöka smyga in fler sorter på den redan knökfulla listan…
Tantfrö 