Det är inte långt kvar av året nu. Odlingssäsongen är definitivt över för min del och det står trädgårdsvila på schemat. Nåja, det och trädgårdsplanering. Drömmar om 2020 och den sommaren spirar redan runt mig. Men innan jag släpper loss dem helt och kanske till och med börjar delge er dem skulle jag vilja stämma av 2019 – min första odlingssäsong. Hur gick det? Vad har jag lärt mig? Vad kommer jag göra om och vad måste rättas till?
Vi börjar väl med första frågan: Hur gick det? Jo, tack, bra! Nog finns det saker som hade kunnat gå bättre – det gör det ju alltid – men jag är väldigt nöjd. Jag har fått gräva och så och sköta och skörda och fått mersmak. Jag vet inte riktigt vad mer jag ska säga. Det har varit en bra start.
Så vad har jag lärt mig? Hur mycket som helst. Jag kunde ju ingenting innan! Nu kan jag i alla fall lite. Nu vet jag vad ”tjuva tomater” betyder och hur man gör det. Jag vet lite mer om för- och nackdelar med att gräva i jorden. Jag har lärt mig att lägga märke till vädret. Jag har stiftat bekantskap (både i teori och praktik) med såväl skadedjur som växtsjukdomar. Framförallt har jag fått upp ögonen för det där med växter. Det som tidigare bara var en grön kuliss med diverse färgstänk och kanske en fin blomma är nu olika arter i mina ögon. Jag har lärt mig namnet på otaliga växter och känner till och med igen dem när jag ser dem. Något av det absolut viktigaste jag har lärt mig i år är dock detta: Jag kan. Nej, jag är långt ifrån fullärd och det är långt kvar innan jag kan kalla mig en kompetent odlare, men jag är inte helkass. Jag kan. Och det jag inte kan än kan jag lära mig.
Vad kommer jag att göra annorlunda?
Nästa år ska jag inte ha så bråttom. Jag måste lära mig att sitta på händerna en stund när jag tycker att det börjar bli dags att göra saker. När odlarivern sätter klorna i mig och nästan gör mig galen av längtan efter att peta ner fröerna i jorden, just då ska jag avvakta. Tänka efter lite. Räkna – hur lång tid behöver plantorna växa innan de kommer ut? När kan jag sätta ut dem?
Jag ska också försöka att lämna utrymme för ny inspiration i min trädgårdsplanering. För mig som planeringsmänniska är det svårt att lämna något oplanerat. Jag har hellre långa listor på allt som ska sås med anteckningar om när, var och gärna hur det ska sås. Ibland kan det dock vara bättre att lämna lite utrymme för kreativitet. Antingen det, eller göra som jag verkar ha gjort nu i vinter: Planera i tid. Jag har redan hunnit planera om ett par, tre gånger. Och det är fortfarande inte nytt år! Mina listor kommer nog hinna förändras några gånger till innan trädgården tinar fram och det är dags att faktiskt sätta igång.
Odlingssäsongen 2020 kommer jag ha tillgång till min egen trädgård. Vår alldeles egna! Det innebär flera saker, bland annat en möjlighet till utökning av odlingsytan. Det betyder också att vi måste lära oss sköta en riktig plätt jord istället för ”bara” ett gäng krukor. Förhoppningsvis betyder det också att vi inte kommer behöva ha bilen riktigt lika full med växter när vi rör på oss under sommaren. Det sistnämnda tror jag dock inte riktigt på själv. Känner jag mig själv rätt kommer det ändå vara så många växter som inte kan lämnas att bilen blir full i alla fall.
Det bästa med odlingssäsongen 2019 är att jag har insett hur roligt det är med trädgård och odling. Jag älskar det! Inte bara själva odlandet, utan hela grejen. Att få sitta mitt i vintern och fundera, planera och drömma. Att sitta i solen bland krukor och läsa en trädgårdsbok eller -tidning.
Just nu, såhär en säsong in, är jag väldigt glad att jag vågade testa där i våras. Odlingen har gett mig någonting att syssla med året om. Vi får se om jag är lika glad i det vid nästa bokslut om ungefär ett år.
Tantfrö 