Högst upp på min önskelista står en egen trädgård. En egen plätt att odla på, göra fin och ta hand om. Hittills har jag fått nöja mig med att ha en liten trapp där jag kunnat ha en del krukor. I stugan har jag fått mer plats att bre ut mig på, men jag har drömt om något precis utanför min dörr också.
Här var den i våras, vår trapp.
Och nu, ni. Nu har det hänt en riktigt kul grej.
Vi har köpt ett radhus! Med en liten trädgård! Nu behöver jag inte bara drömma längre, utan kan faktiskt börja planera och så småningom göra. Det är förstås ett tag till inflytt, men det gör mig inte så mycket. Då hinner vi rensa bland alla saker!
Under slutet av förra veckan var jag iväg på konferensresa med jobbet. Till middag serverades jordärtskockssoppa till förrätt. Supergott!
Så fort jag såg det i menyn kunde jag inte låta bli att säga att jag och min karl var lite sugna på att odla egna jordärtskockor. Min bordsgranne och kollega råkade ha en massa skockor som hon inte riktigt visste vad hon skulle göra med.
För att göra en lång historia kort fanns denna kasse idag vid min arbetsplats. Så fantastiskt snällt! Min karl är riktigt exalterad – jordärtskocka har stått på hans drömlista för odling ett bra tag.
Här har han begravt dem i två krukor. Den ena står utomhus täckt med gräsklipp medan den andra står i vår matkällare. Vi får se vilken som klarar sig bäst!
Detta är en sak med odling som jag älskar – det för folk närmare varandra. Jag är så himla glad för detta!
Idag for vi iväg på höstmarknad i Vikingstad. Litet men supermysigt! Det fanns flera knallestånd som alla hade fina saker, men jag fastnade förstås för en särskild sak. En grön sådan. I en kruka.
En liten humlesuga! Min frösådd av denna växt gick fullkomligt åt skogen, så när jag nu hittade en liten söt planta kunde jag inte låta bli den.
Några ärenden på stan senare for vi hem. Framåt eftermiddagen började jag bli lite småsugen och frågade min karl om han inte ville ha en ”tomato sammich” – en tomatsmörgås. Det ville han såklart!
‘Brandywine Black’ – vilken tomat! Inte nog med att den är fantastiskt vacker, den är också riktigt god i smaken. Den stora nackdelen med den är att nästan alla tomater har spruckit. Det kan bero på kraftigt skiftande temperaturer och/eller ojämn vattning, så jag utesluter inte att det är mitt fel. Funderar på att odla den nästa år också, om jag har plats i min redan fullproppade odlingsplan…
Ja, jag planerar redan vad jag vill odla nästa år. Jag gillar att planera, skriva listor och kolla upp saker. I och med att jag börjat redan nu får jag göra det länge innan det är dags att sätta planerna i verket. Det tycker jag om!
Just nu pratar jag mycket om studieteknik med mina elever. En sak jag upprepar om och om igen är att det inte går att lära sig något om man har bråttom med det. Saker och ting måste få ta tid.
Jag tänker en del på det just nu. Det där med tid, att något får gå långsamt och i sin egen takt. Att det inte måste stressas hela tiden. Tänk om jag kunde bli bättre på att tänka så som jag försöker lära mina elever att tänka. Allt måste inte ske nu. Jag måste inte kunna allt idag. Det får ta tid.
På konferensresa med jobbet. Istället för att gå på gym eller så tog jag en promenad och hittade en supermysig park där jag bland annat tog bilden ovan. Så härlig promenad!
Jag vet att jag är lite dålig på att uppdatera här just nu. Det får vara så. Det händer så mycket annat just nu som tar min energi och min tid.
Nu när min födelsedag är förbi är även hösten här. Den regeln har jag haft sen jag var liten, och den gäller fortfarande.
Finpresent från min kära karl!
Fröerna är nu sorterade och kategoriserade i ordentliga plastlådor med innerfack. Jag tror jag har nämnt dem innan, men då hade jag bara en. Min kära sambo, han som vi kan kalla Anton, hade fixat två till i födelsedagspresent. Så glad jag blev!
I övrigt märks det tydligt att hösten är här tycker jag. Det finns en annan ton i luften, liksom. Växterna ute kämpar på – även om båda okraplantorna verkar ge upp. Det var ingen bra okrasommar alltså. Får göra ett nytt försök nästa år.
Aubigail kämpar på!
Någon som däremot verkar må riktigt bra är auberginen Aubigail. Hon har två vita frukter ordentligt på gång, och dessutom blommar hon med fyra blommor. Det blir spännande att se vad det blir av det.
Annars är det mest jobb. Det är därför det varit lite tyst här. Den här veckan har jag varit så himla trött när jag kommit hem från jobbet. Lite bättre idag, så jag hoppas att det är på väg att vända. Kan ju vara så att det är rester av förkylningen som spökar lite och drar extra mycket energi. Jag hoppas det, för om det är så kommer det snart att gå över.
Omhändertagandet av helgens skörd är i full gång. Lite i taget blir det fixat. Ikväll är det multi-tasking i köket. Mer om det en annan dag när jag vet om det blev lyckat!
Något som jag vet att blev lyckat efter att ha provsmakat är saften som jag kokade i saftmajan i tisdags. Den blev inte sådär supersöt utan precis lagom. Det var också invigning av saftmajan. Jag är alltid lite feg när jag provar nya saker, men saftmajan är hittills en riktig hit!
Svartvinbärssaft i saftmaja – knappt 1 l
1 kg svarta vinbär
400 g strösocker
Lite natriumbensoat
Den understa behållaren i saftmajan ska ha en del vatten i sig. Häll bär och socker i korgen (dvs den översta behållaren). Rör eventuellt om lite. Sätt majan på spisen och slå på värmen. Tanken är att vattnet i botten ska koka och ånga saften ur bären ovanför. Tappa av med slangen efterhand, jag använde en stor kastrull att ta emot med. Häll tillbaka de första deciliterna för att blanda om sockret ordentligt. När all vätska är ångad ur bären och det inte längre kommer något ur slangen är det klart. Koka upp saften och ha i lite natriumbensoat för bättre hållbarhet. Tappa på väl rengjord och varm flaska.
Kvar i saftmajan fanns en massa ihopgojsat bärmos – redan sockrat. Det ville jag ju inte slänga. Så, därför kommer här ett bonusrecept: svartvinbärssylt!
Svartvinbärssylt – ca 1 liter
Gojset som blev kvar efter saften enligt receptet ovan
Syltsocker – ca 500 g
Lite natriumbensoat
Blanda bärgojs och syltsocker i en kastrull och låt sjuda upp under omrörning. Låt det sjuda i ca 10 minuter. Tillsätt lite natriumbensoat enligt instruktioner på förpackningen. Häll över i väl rengjorda och gärna varma burkar. Skruva på locket ordentligt och vänd burken upp och ner. Låt svalna.
Jag vet att det är mycket prat om att ta tillvara på skörd och många recept här just nu. Det är väl lite så det är såhär i skördetider. Dessutom tar detta upp en stor del av min tid och tankeverksamhet just nu – och då är det klart att det även syns här!
Detta inlägg skulle rimligtvis ha publicerats i lördags, eller möjligtvis i söndags. Ibland blir det inte som man tänkt sig. I mitt fall ställde sig en elak förkylning eller mild influensa i vägen för mina bloggplaner. Nu är jag i varje fall på bättringsvägen.
I lördags var det alltså dags att skörda från stugodlingen. Sista helgen jag och min sambo kunde åka dit, så då var det bara att passa på. Vi fick ihop en hel del:
Morötter, chili, spetspaprika, gröna brytbönor, bondbönor och flera sorters tomater.
Dessutom fick vi med oss en del bär och fisk till frysen. Vilken lyx!
Bondbönor uppe till vänster och resten brytbönor.
Särskilt brytbönorna var en överraskning. Den stackars enda plantan har inte haft ett särskilt lätt liv. Jag hoppades på att vi skulle kunna få ett par bönor så vi i varje fall kunde få smaka dem. Döm om min förvåning när plantan var helt översållad med bönor. 360 gram – mycket mer än jag förväntade mig! Brytbönorna är nu inlagda och konserverade på försök.
Igår påbörjades omhändertagandet av all skörd. Det kommer ta ett tag, särskilt som vi hoppas och väntar på att tomaterna ska eftermogna. Recept kommer efterhand som jag tillagar och smakar.
Nu ska jag kurera mig lite till. Det är dags att bli frisk nu tycker jag. Hoppas ni har och får en trevlig tisdag!
Tantfrö 