Jag har ett problem. Det påverkar mig rätt mycket både på gott och ont, men mest på ont. Jag lägger alldeles för mycket tid och energi på att jämföra mig med andra.
Jag tror verkligen inte att jag är ensam om mitt problem. Det är därför jag skriver det här inlägget. Jag hoppas att det någon gång når den som behöver läsa det. Någon som behöver känna att hen inte är ensam och som behöver lite pepp till att försöka låta bli att jämföra sig. Om du är denna någon har jag lyckats.
Jämförelsesjukan, alltså. Jag har en teori om att den blivit mer utbredd i och med användandet av sociala medier. Det är helt plötsligt mycket lättare att dela med sig av hur fint och roligt man har det, hur snygg man är, hur god mat man äter och hur långt ens tomatplantor kommit. Vi kan ta tomaterna som exempel, för det är något jag gått och grubblat på i ett par dagar nu.
Innan jag get mig i kast med att beskriva exemplet med tomatplantorna vill jag ta till protokollet att jag inte alls tycker att det är något fel med att dela med sig av sina tomatplantors framgångar. Tvärtom! Självklart ska du visa upp dem om du är stolt! Jag är inte heller oskyldig till detta. Och – verkligen icke att förglömma – felet ligger inte alltid hos den som delar med sig.
Anledningen till att det blir fel och jämförelserna börjar, i varje fall enligt min erfarenhet, sitter i mitt eget huvud. Istället för att tänka att ”Oj, vilka fina tomatplantor han har, vad kul för honom!” tänker jag direkt att det är något fel på mina plantor som inte kommit lika långt. Jag drar genast slutsatsen att jag är världens sämsta tomatodlare och att det är lika bra att ge upp. Någonstans här börjar jag också fundera på varför jag i hela friden ska blogga om mina odlingsmödor – jag är ju världens sämsta odlare! Inte vill någon läsa om mig eller hur jag gör!
Förstår du hur jag menar? Jag missunnar såklart ingen att ha fina tomatplantor, men jag dömer mig själv så hårt för att jag inte har det.
Tro nu inte att jag försöker säga att vi ska lägga ner helt med sociala medier, jag använder dem ju själv (kanske lite mer än jag skulle vilja dock).
Det jag försöker säga är istället detta: jämför dig inte med andra! Det spelar ingen roll om någon har finare tomatplantor än du. Ditt värde sitter inte i hur fina dina tomatplantor är! Ditt värde sitter i dig som person, inte i vad du är bra eller dålig på, hur roligt eller tråkigt du har eller ens i vilken fantastiskt tråkig mat du äter.
Så hur står det till med mina tomatplantor då? Jo, tackar som frågar. De står planterade i sina jättekrukor precis framför ytterdörren och får bevattning automatiskt med solcell. Behöver fortfarande trimma in bevattningen lite, jag blir inte riktigt klok på hur mycket den vattnar.
Minns du att jag var så missnöjd med mina tomater för att de var så taniga och fula? Jag är inte missnöjd längre. De har tagit sig så fint utomhus! Det är blivande blomklasar på näst intill varje planta! Jag är så glad för det! Eftersom de inte ens blommat än är det ett bra tag kvar tills det blir några färdiga tomater, men vad gör det, egentligen?
Summa summarum – försök att inte jämföra dig med andra på ett negativt sätt. Ibland är det peppande att jämföra (”Kan hon så kan väl jag!”) men låt det inte gå ut över dig själv eller ditt välmående.
Och så fortsätter du dela bilder på ditt liv och dina förehavanden. Okej?
Tantfrö 