Första stegen mot uppfyllda odlingsdrömmar

Här ska det bli odling så småningom! Närmast dörren står vår rabarberplanta som vi försökt övervintra utomhus inslagen i bubbelplast.

Ja, inte ser den så mycket ut för världen, vår lilla trapp.

Jag och sambon, vi kan kalla honom Anton, bor i en lägenhet utan vare sig balkong eller uteplats. Vi har dock denna lilla trapp som ger oss tillgång till den gemensamma gräsmattan.

I våras pimpade Anton trappen med träplankor så den både blev bekvämare att sitta på och snyggare att se på. Vi har ända sedan inflyttning pratat om att vi vill odla något på trappen. Igår började vi diskutera hur vi praktiskt skulle kunna gå tillväga för att uppnå det. Idag blev det inköpsrunda!

En del av dagens inköp.

Två stycken balkonglådor med tillhörande fat och konsoller, två krukor modell större plus fat, lite verktyg och tre mindre basaltkrukor. Dessutom köpte vi två säckar jord, en säck lecakulor och en säck perlit. Vi valde att köpa nästan allt på samma byggvaruhus för smidighetens skull. Dessutom gillade vi att både krukorna och balkonglådorna är tillverkade av återvunnen plast. Frön har vi både beställt och provat att ta från butiksinköpa grönsaker.

Mina nya – och faktiskt första egna – arbetskläder!

Det var också dags för mig att införskaffa enklare arbetskläder. Jag har saknat att ha något att dra på mig när det ska grejas med jord eller brädor.

Det känns förstås lite knasigt att planera för odling och sådant när vintern gjort återtåg och snön faller utanför. Samtidigt känns det väldigt roligt, och för en gångs skull har vi kommit på vad vi vill göra i god tid.

Både jag och Anton är helt gröna på det där med att odla, så vi får se hur det går. Det värsta som kan hända är att det inte blir något. Men då har vi i alla fall försökt!

Stackars hjärtat, vad överraskad han blev!

Jag har en sambo. Vi kan kalla honom Anton.

Jag har också under ungefär ett års tid haft blått hår. Varför? Tja, varför inte. En del brukar fråga om jag är vegan eller lesbisk för att jag har blått hår. Svaret på båda frågorna är nej, jag ville bara ha blått hår en dag och då skaffade jag det. Jag har älskat det, sambon har gillat det och mina elever har i varje fall inte hatat det.

Under det här året med blått hår har jag dock insett att det är väldigt mycket styr med att ha just blått hår. Det ska skötas på ett visst sätt, det färgar av sig på allt, det slits av blekning och utväxten blir väldigt tydlig i mitt fall då jag är någon slags musfärgad i grunden. Därför har jag under ett par veckor funderat på vad jag skulle göra åt det. Fortsätta vara blå, prova en annan knasfärg eller återgå till den mörkbruna jag färgade till innan jag valde att bli blåndin/bluenette?

Igår när jag vaknade hade jag bestämt mig.

Ikväll låste jag in mig i badrummet och sa till Anton att jag skulle ta ett bad. Det gjorde jag visserligen också, men inte förrän jag kletat håret fullt med hårfärg. Det blev mörkbrunt. Eller ja, det skulle bli mörkbrunt. Det krävdes två omgångar färg. Rötterna blev mörkbruna. Resten blev någon slags blandning av brunt, svart och blått. Inte så tokigt som det låter!

Döm om Antons förvåning när jag till slut lät honom upptäcka det.

Han hälsar att han mår bra. Han kommer behöva en omställningsperiod, men han kommer överleva.

Förlåt, hjärtat. Nästa gång ska jag förvarna dig.

Vafalls, jag har en blogg!

Men vänta nu, ännu en blogg på den redan mättade marknaden? Och en till blogg av någon som påstår sig vara tant? Nej, fy!

Eller? Måste det vara så hemskt? Måste varenda blogg fylla något noga utvalt hålutrymme och vara så fruktansvärt nyskapande att det riskerar att framkalla allergiska besvär hos läsarna? Nä, det tycker jag verkligen inte!

Jag är ny på det här. Jag vet inte riktigt hur allt fungerar än. Men det ska nog lösa sig. Ge mig lite tid, ge mig lite testutrymme så blir det nog bra ska ni se. Kommer jag skriva något varje dag? Med största sannolikhet inte. Vi får se hur det hela utvecklar sig.

Vad har jag tänkt skriva om? Tja, det lutar åt lite blandad kompott – precis som jag och mina intressen. Det lär förr eller senare dyka upp en skrivmaskin i något inlägg. Det kommer förmodligen synas att jag både läser och skriver. Garn och stickor är svåra att undvika. Min katt har en förmåga att fastna på bild. Om planen att börja odla saker går i lås kommer det nog spira små plantor och blad även här på bloggen. Jag tänkte inte börja mitt bloggande med att stängsla in mig i ett hörn och ett ämne. Vi får se åt vilket håll det barkar, helt enkelt.

Det var det jag tänkte skriva idag. Vad nästa inlägg kommer handla om vet jag inte. Det känns både spännande och lite läskigt att kasta sig ut i detta okända. Vi får se vart jag landar!