Det måste få ta tid

Just nu pratar jag mycket om studieteknik med mina elever. En sak jag upprepar om och om igen är att det inte går att lära sig något om man har bråttom med det. Saker och ting måste få ta tid.

Jag tänker en del på det just nu. Det där med tid, att något får gå långsamt och i sin egen takt. Att det inte måste stressas hela tiden. Tänk om jag kunde bli bättre på att tänka så som jag försöker lära mina elever att tänka. Allt måste inte ske nu. Jag måste inte kunna allt idag. Det får ta tid.

På konferensresa med jobbet. Istället för att gå på gym eller så tog jag en promenad och hittade en supermysig park där jag bland annat tog bilden ovan. Så härlig promenad!

Jag vet att jag är lite dålig på att uppdatera här just nu. Det får vara så. Det händer så mycket annat just nu som tar min energi och min tid.

Höstrusk

Nu när min födelsedag är förbi är även hösten här. Den regeln har jag haft sen jag var liten, och den gäller fortfarande.

Finpresent från min kära karl!

Fröerna är nu sorterade och kategoriserade i ordentliga plastlådor med innerfack. Jag tror jag har nämnt dem innan, men då hade jag bara en. Min kära sambo, han som vi kan kalla Anton, hade fixat två till i födelsedagspresent. Så glad jag blev!

I övrigt märks det tydligt att hösten är här tycker jag. Det finns en annan ton i luften, liksom. Växterna ute kämpar på – även om båda okraplantorna verkar ge upp. Det var ingen bra okrasommar alltså. Får göra ett nytt försök nästa år.

Aubigail kämpar på!

Någon som däremot verkar må riktigt bra är auberginen Aubigail. Hon har två vita frukter ordentligt på gång, och dessutom blommar hon med fyra blommor. Det blir spännande att se vad det blir av det.

Annars är det mest jobb. Det är därför det varit lite tyst här. Den här veckan har jag varit så himla trött när jag kommit hem från jobbet. Lite bättre idag, så jag hoppas att det är på väg att vända. Kan ju vara så att det är rester av förkylningen som spökar lite och drar extra mycket energi. Jag hoppas det, för om det är så kommer det snart att gå över.

Hoppas ni har en fortsatt trevlig torsdagskväll!

Recept: svartvinbärssaft i saftmaja (plus bonus!)

Omhändertagandet av helgens skörd är i full gång. Lite i taget blir det fixat. Ikväll är det multi-tasking i köket. Mer om det en annan dag när jag vet om det blev lyckat!

Något som jag vet att blev lyckat efter att ha provsmakat är saften som jag kokade i saftmajan i tisdags. Den blev inte sådär supersöt utan precis lagom. Det var också invigning av saftmajan. Jag är alltid lite feg när jag provar nya saker, men saftmajan är hittills en riktig hit!

Svartvinbärssaft i saftmaja – knappt 1 l

  • 1 kg svarta vinbär
  • 400 g strösocker
  • Lite natriumbensoat

Den understa behållaren i saftmajan ska ha en del vatten i sig. Häll bär och socker i korgen (dvs den översta behållaren). Rör eventuellt om lite. Sätt majan på spisen och slå på värmen. Tanken är att vattnet i botten ska koka och ånga saften ur bären ovanför. Tappa av med slangen efterhand, jag använde en stor kastrull att ta emot med. Häll tillbaka de första deciliterna för att blanda om sockret ordentligt. När all vätska är ångad ur bären och det inte längre kommer något ur slangen är det klart. Koka upp saften och ha i lite natriumbensoat för bättre hållbarhet. Tappa på väl rengjord och varm flaska.

Kvar i saftmajan fanns en massa ihopgojsat bärmos – redan sockrat. Det ville jag ju inte slänga. Så, därför kommer här ett bonusrecept: svartvinbärssylt!

Svartvinbärssylt – ca 1 liter

  • Gojset som blev kvar efter saften enligt receptet ovan
  • Syltsocker – ca 500 g
  • Lite natriumbensoat

Blanda bärgojs och syltsocker i en kastrull och låt sjuda upp under omrörning. Låt det sjuda i ca 10 minuter. Tillsätt lite natriumbensoat enligt instruktioner på förpackningen. Häll över i väl rengjorda och gärna varma burkar. Skruva på locket ordentligt och vänd burken upp och ner. Låt svalna.

Jag vet att det är mycket prat om att ta tillvara på skörd och många recept här just nu. Det är väl lite så det är såhär i skördetider. Dessutom tar detta upp en stor del av min tid och tankeverksamhet just nu – och då är det klart att det även syns här!

Skördelördag i efterhand

Detta inlägg skulle rimligtvis ha publicerats i lördags, eller möjligtvis i söndags. Ibland blir det inte som man tänkt sig. I mitt fall ställde sig en elak förkylning eller mild influensa i vägen för mina bloggplaner. Nu är jag i varje fall på bättringsvägen.

I lördags var det alltså dags att skörda från stugodlingen. Sista helgen jag och min sambo kunde åka dit, så då var det bara att passa på. Vi fick ihop en hel del:

Morötter, chili, spetspaprika, gröna brytbönor, bondbönor och flera sorters tomater.

Dessutom fick vi med oss en del bär och fisk till frysen. Vilken lyx!

Bondbönor uppe till vänster och resten brytbönor.

Särskilt brytbönorna var en överraskning. Den stackars enda plantan har inte haft ett särskilt lätt liv. Jag hoppades på att vi skulle kunna få ett par bönor så vi i varje fall kunde få smaka dem. Döm om min förvåning när plantan var helt översållad med bönor. 360 gram – mycket mer än jag förväntade mig! Brytbönorna är nu inlagda och konserverade på försök.

Igår påbörjades omhändertagandet av all skörd. Det kommer ta ett tag, särskilt som vi hoppas och väntar på att tomaterna ska eftermogna. Recept kommer efterhand som jag tillagar och smakar.

Nu ska jag kurera mig lite till. Det är dags att bli frisk nu tycker jag. Hoppas ni har och får en trevlig tisdag!

Recept: rönnbärsmarmelad

Alltså detta! Knäckemacka med ost och hemkokt rönnbärsmarmelad – vilken lyx!

Det kändes så tråkigt att slänga rönnbären som ”bara” dragit i vatten ett par dygn, så istället kokade jag marmelad på dem. Jag har aldrig kokat marmelad tidigare. Det här lär dock inte ha varit sista gången jag gjort det!

Receptet är från början Icas grundrecept för marmelad, men modifierat till att passa den mängd bär jag hade.

Rönnbärsmarmelad – ca 1 l

  • 868 g rönnbär, kvar efter drickakok
  • 868 g syltsocker

Blanda bär och socker i en stor kastrull. Sjud upp under omrörning och koka i ca 5-10 minuter. Skumma om det behövs. Fyll på steriliserade och gärna varma burkar. Klart!

Recept: rönnbärsdricka

I helgen fick vi som jag nämnt plocka en massa rönnbär hemma hos sambons syster och hennes fästman. Supersnällt! Av ungefär hälften av bären har jag nu gjort rönnbärsdricka.

Glasflaskorna räckte inte så jag fick improvisera och ta PET-flaskor till det sista.

Receptet kommer ursprungligen härifrån. Ett tips är att frysa in rönnbären innan drickakoket. Såhär gjorde jag:

Rönnbärsdricka – ca 3 liter

  • 1 kg rönnbär (tinade om de varit frysta)
  • 3 liter vatten
  • 3 dl honung (eventuellt mer)

Lägg de rensade rönnbären i en gryta, bunke eller stor kastrull. Mosa dem lite med något, jag använde en potatisstöt. Koka upp vattnet i en annan kastrull och häll sedan det kokande vattnet över rönnbären. Låt stå under lock eller på annat sätt övertäckt i två dygn. Då silas bären ifrån och honungen tillsätts. Smaka lite och se om det behövs mer honung. Jag hade i en slurk honung till. Koka upp drickan och häll över i steriliserade flaskor. Klart!

Outspädd tyckte jag drickan var sådär, men när den späddes ca 1+4/1+5 med vatten blev den toppengod! Dessutom var det hur enkelt som helst att göra. Bären som blev kvar efter drickakoket ska jag testa att göra sylt eller marmelad på. Vi får se om det fungerar.

Bärskörd och potatisplockning

Helgen har tillbringats i Blekinge. Förutom att vi var på supertrevlig kräftskiva passade vi på att plocka både bär och potatis.

Inte så tokigt av en impulsköpt reapåse med sättpotatis! Några hade blivit gröna så de får bli nya sättpotatisar till nästa säsong (förutsatt att sorten, ‘Arran Pilot’, är god). Rödbetorna som jag gallrade tidigare i sommar och satte ner i jorden istället för att kasta hade också blivit skördestora.

Dessutom plockades nästan tre kilo björnbär och två och en halv liter rönnbär. Så himla härligt och lyxigt! Båda sorterna ligger nu i frysen, den senare bara till imorgon då det ska bli saft och sylt. Björnbären får vi avvakta med tills vi har bestämt oss för vad vi vill göra med dem.

När vi kom hem visade ‘Vilma’ upp sig i rodnande solnedgångsfärger. Snart kan vi nog smaka hennes första tomat. Jag längtar!

Brödbak och bokleverans

Vi börjar med det uppenbara.

Jag är tydligen urkass på att hålla mina köpstopp. Nåja, det är väl ändå en helt okej sak att vara dålig på. Det kunde vara värre.

Vidare: en historia. För ungefär ett och ett halvt år sedan, när jag var precis ny på jobbet och helt plötsligt skulle vara hemkunskapsvikarie ställdes jag inför något jag inte gjort sedan jag själv gick på högstadiet vad jag kunde minnas: baka med jäst. Okej, det här fixar jag, tänkte jag, tills den lärare som gav mig instruktioner för lektionen berättade att ”ja, och så demonstrerar du förstås”. Ursäkta va? Panik i bröstkorgen och hjärtat i halsgropen.

Jodå, jag gjorde det. Det blev en helt okej demonstration, och jag tror inte att eleverna ens märkte att jag var nervös och osäker. Gott bröd blev det också. Så gott att jag grämde mig länge över att jag inte fotat receptet. När jag sedan snubblade över en kvarglömd hemkunskapsbok i vårt arbetsrum i våras passade jag på att rätta till det. Nu ligger receptet i hyfsat tryggt förvar i min telefons kamerarulle.

Men det där med att baka bröd alltså… Det är något som skrämmer mig lite. Det låter så stort och hemskt och alldeles fasligt ouppnåeligt husligt. Mången gång har jag längtansfullt önskat att jag kunde baka bröd.

Häromdagen frågade jag sambon min om vi inte skulle baka något till vår helgutflykt till hans familj. Jag tänkte på kakor. Han föreslog bröd.

Tillåt mig att stolt få presentera mitt allra första egenbakade bröd. Nej, det är inte perfekt – det blev inte alls som på youtubevideon jag försökte följa – men det är bakat med väldigt mycket kärlek (och en del svordomar). Jag är så stolt!

Även det där demonstrationsbrödet från hemkunskapen bakades. I två former dessutom. Dels experimenterade jag med formen på bilden ovan, ett försök till en limpa, och dels gjorde jag små frallor som jag redan testat. Frallorna har vi provsmakat och de var toppengoda.

Tja, jag kanske inte skulle vara en så tokig hemkunskapsvikarie ändå.

Recept: Zucchinilasagne

Ikväll har jag lagat mat med egenodlade grönsaker. Så härligt! Det blev så gott att jag tänkte dela med mig av receptet.

Zucchinilasagne – ca 4-6 portioner

  • En (gul) zucchini
  • Olivolja
  • En gul lök
  • 250 g blandfärs
  • Några små morötter, motsvarande en normalstor.
  • En förpackning krossade tomater
  • Kryddor: svartpeppar, salt, timjan, salvia, basilika
  • Creme fraiche
  • En förpackning (300 g) färskost
  • Riven ost

Skär zucchinin tunt på längden, eller använd mandolin. Hacka löken och fräs den i olivoljan. Tillsätt blandfärsen och låt bli genomstekt. Skär morötterna i mindre bitar eller slantar och lägg i stekpannan tillsammans med lök och färs. Häll på krossade tomater och låt puttra tills såsen fått en bra konsistens. Krydda under tiden. Blanda hela paketet färskost med creme fraiche till en snabb version av ostsås. Här väljer du själv hur tjock du vill ha din sås. Varva sedan zucchinilängder med köttfärssås och ostsås. Avsluta med zucchini och eventuell överbliven ostsås. Toppa med riven ost och skjut in i ugnen på 200 grader. När lasagnen bubblar ordentligt och osten smält och blivit lite brun är lasagnen färdig. Servera med sallad – eller snabbkokta och smörvända (egenodlade) bondbönor. Mums!

Lasagne är en typiskt dålig rätt att försöka fota – det blir sällan snyggt upplagt. Bondbönorna ställde i varje fall snällt upp på bild.

Imorgon väntar terminens första dag med undervisning – härligt!

Ett paket kommer lastat

När jag lämnade stugan för denna gång fick jag som bekant även lämna stora delar av min odling. Om man är borta från sin odling får man inte heller smaka på skörden – förutom om man har världens bästa mamma och odlingsvakt.

Tomater, morötter, rödbetor, chili, paprika, bondbönor och gul squash. Gissa hur glad jag blev? Totalt oväntat och så uppskattat efter en lång jobbdag.

Från och med idag är sommarlovet slut för eleverna också. Det är underbart roligt att få träffa dem och kunna påbörja undervisningen nästa vecka. Härligt! En skola utan elever känns livlös och tråkig tycker jag. Nu är ordningen snart återställd igen.

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång