Kategori: Livet

Så kom vi då fram till södra Norrlands kustland igår, lite trötta och stela efter att ha suttit i bilen nästan hela dagen. Nu ska det levas stugliv ett bra tag innan semestern är slut och jobbet kallar.

Redan igår gick jag en runda här bland odlingarna och tittade till. På vissa ställen såg det anskrämligt ut med diverse krypangrepp, men överlag såg det riktigt trevligt ut. Morötterna hade exploderat upp såpass att det nog borde ha gallrats för ett bra tag sedan. Nå väl.

Laguppställning efter trimning och tämjning. Vilken sort som är vilken har jag tyvärr glömt, men de sorter som ska finnas representerade är ‘Brandywine black’, ‘Rosella’, ‘Principe Borghese’, ‘Green Cherry’, vinbärstomat och en gul körsbärstomat. Det lär märkas senare vilken som är vilken.

Tomaterna har vuxit ifrån både mig och sin tomatvakt. En hel del tjuvar hade spritt sig och blivit så stora och fina att jag inte ens hade hjärta att ta bort dem. Någon planta har delat sig och ståtar nu med flera toppar. Det är kanske inte det konventionella och rätta sättet att odla tomat på, men jag tycker det är vackert. En hel tomatskog! Både blommor och bebisar syns på plantorna också. Nu är de uppbundna mot bambupinnar och har fått små tjuvar och ihoptorkade blad borttagna.

Vi fick också med oss tre stycken pyttetomatplantor från Blekinge. De fick plats i den tomma blomlådan på verandan. Riktigt fint tycker jag att det blev!

Dessutom gallrade jag bland morötterna och rensade en ogräsövervuxen pallkrage. Så nu tycker jag att jag har gjort mig förtjänt av lite vila.

Sämre sällskap än sina plantor kan man definitivt ha!

Häromdagen var vi hemma hos min gubbes syster igen. Helt plötsligt frågade hon över jordgubbsskålen: ”Det är ingen som vill ha en aubergineplanta?”

Klart jag ville! Aubigail heter hon och hon är jättefin. Hon har fått en ny kruka och fått börja vänja sig vid livet utomhus. Av allt att döma verkar hon trivas rätt bra!

Idag lämnar vi Blekinge och rör oss mot nordligare breddgrader. Bilen är minst lika full som på vägen söderut, kanske ännu lite bättre packad. Vi har lämnat av en del plantor i Blekinge men på något sätt lyckats få nya i utbyte. Idag blir det alltså en bilkörningsdag. Det är mysigt det också.

Titta, vad fint! Och inte har jag brutit mot köpstoppet heller – dessa var en present från min gubbes syster och hennes fästman.Här i Blekinge har vi det annars riktigt trevligt. Vi grejar med växterna och diverse trädgårdar, hjälper till med det vi kan och försöker att inte smälta bort i solen.Plockning av rölleka kombinerat med hundpromenad. Jag passar på att plocka läkeväxter/ogräs när jag har möjlighet. Vår potatis har också börjat titta upp, både i hink och i landet. Hittills har vi sett livstecken från åtta av elva potatisar i landet, och i hinken har alla tre börjat visa sig!Det blir ingen tidig skörd av potatis, men så var vi inte ute i god tid heller. Då får man ha mer tålamod.

Finns det en tävling i att ha den mest utspridda odlingen så kniper vi nog i varje fall en finalplats. Denna långhelg har vi tillbringat hos min gubbes föräldrar i Blekinge. Det råkade sig visst så att vi helt plötsligt fick lov att rensa ett litet land att sätta potatis i.

Såhär såg det ut under arbetet. Dessutom köpte vi oss en potatishink under en utflykt till en plantskola. Egentligen skulle vi inte sätta några potatisar alls, men utförsäljning på sättpotatis gick inte att motstå. Vi valde en tidig sort, så hoppas på att få skörd om lite drygt åtta veckor.

Apropå utflykten fick något väldigt spännande följa med mig hem. Det är den dyraste växt jag någonsin köpt (hittills) – men det gör mig inte ett dugg.

I den stora rödrosa krukan står den, vår fjärilsranka. Den kallas även femsmaksbär eller schisandra. Det ska bli spännande att se hur den blir! Både bären och bladen ska kunna användas och ha medicinsk verkan. I den lilla krukan står en gulplister. Den kunde jag inte heller låta bli.

Se så vacker den är, gulplistern! Jag har lärt mig att den är invasiv, så den ska få ett säkert ställe att växa på där den inte sprider sig all världens väg.

Nu har vi alltså odlingar både i Hälsingland och Blekinge, med en mellanlandning i Linköping där vi också har en del i fönstren och utomhus. Ordentligt spritt, med andra ord!

Helgen i Blekinge har varit jättetrevlig. Det är alltid lika mysigt att komma dit och träffa gubbens familj. Och att få klappa hästbäbisar är fortfarande något alldeles extra!

Nu hägrar sängen och sista hela arbetsveckan innan semester. Sista veckan mina nior går på högstadiet innan de har skolavslutning på torsdag. Tiden går så fort så jag hinner knappt med.