Kategori: Odling

På vägen till bussen häromdagen gick jag förbi en man som planterade nya plantor åt kommunen (tror jag). Bredvid honom fanns flertalet travar med tomma plastkrukor. Jag tycker vanligtvis att det är lite jobbigt att prata med folk sådär rent apropå, och särskilt att be om grejer, men jag bestämde mig för att våga ändå.

”Hej, jag har en lite konstig fråga kanske, men de där tomma plastkrukorna…”

”Vill du ha? Vi slänger dem annars.”

På bilden syns ungefär hälften av krukorna jag fick med mig hem. Ungefär sextio krukor allt som allt. Dessutom fick jag brickor som de kan stå i. Allt bara för att jag frågade! Perfekt till vårens små plantor – och perfekt att de inte behövde slängas utan kan komma till användning igen!

Har jag köpt fröer igen? Svar: Ja. Men vänta, jag kan förklara!

Jag tror det kan vara så att jag i all villervalla som varit de senaste två månaderna missat att berätta en glad nyhet för er här på bloggen. Skulle det vara så att jag redan berättat det så berättar jag det gärna igen för det är så roligt. Vi ska gifta oss!

Som den odlingsnörd jag tydligen blivit vill jag gärna försöka odla blommorna till brudbuketten själv. Och till det behöver man fröer. Så det säger ju sig självt att jag var tvungen att köpa fröer nu, särskilt som det var erbjudande. Logiskt, eller hur?

Skämt åsido, jag passade faktiskt på nu när det var erbjudande. För en gångs skull har jag nästan bara köpt blomfröer. Och bara en sort glömde jag (vad jag har kommit på hittills): myrten. Det grämer jag mig lite över, då det innebär att jag behöver göra en beställning till så småningom.

Jag vill också ta till protokollet att jag ska försöka odla blommorna själv. Det betyder inte att jag måste lyckas. Men jag vill i alla fall göra ett försök.

Som jag tidigare nämnt är det flytt på gång. Vi kommer ha en trädgård till våren! Det är fortfarande ett bra tag tills vi flyttar, och ännu längre tills det är dags att sätta igång med trädgårdsanläggning – men jag längtar så galet!

Jag ritar planer för trädgården och funderar på vilka växter som ska få plats. Gör research. Funderar lite till. Ritar om och provar igen.

Jag vet att en hel del av planerna kommer att göras om. Det kommer förmodligen inte finnas plats för allt jag önskar mig. Men oavsett är det supermysigt att rita och planera. Och är det så att jag har tänkt fel – då får jag ju göra alltihop en gång till!

Tidigare i år fick jag två majsplantor i present. Från olika källor fick jag höra att två stycken inte skulle räcka för att få några kolvar alls. Äsch, tänkte jag, de får väl bli fina dekorationer då.

Plantorna växte på fint och så småningom såg de ut som på bilden ovan. Lovande, tyckte jag!

I helgen har vi varit hos min gubbes föräldrar i Blekinge, där majsen varit utplanterad. I deras kyl låg inte en, utan två stycken majskolvar och väntade på oss.

Tja, att döma av bilden drar jag följande slutsatser: a) det är helt klart möjligt att få skörd på två majsplantor, men b) för att det ska bli något ordentligt med pollineringen behövs det fler plantor än två.

Jag är ändå nöjd med mitt experiment. Noll förväntningar och en rejäl dos nyfikenhet tar en rätt långt när det gäller odling. Och nästa gång jag vill odla majs ska jag komma ihåg att sätta fler plantor!

Nu när min födelsedag är förbi är även hösten här. Den regeln har jag haft sen jag var liten, och den gäller fortfarande.

Fröerna är nu sorterade och kategoriserade i ordentliga plastlådor med innerfack. Jag tror jag har nämnt dem innan, men då hade jag bara en. Min kära sambo, han som vi kan kalla Anton, hade fixat två till i födelsedagspresent. Så glad jag blev!

I övrigt märks det tydligt att hösten är här tycker jag. Det finns en annan ton i luften, liksom. Växterna ute kämpar på – även om båda okraplantorna verkar ge upp. Det var ingen bra okrasommar alltså. Får göra ett nytt försök nästa år.

Någon som däremot verkar må riktigt bra är auberginen Aubigail. Hon har två vita frukter ordentligt på gång, och dessutom blommar hon med fyra blommor. Det blir spännande att se vad det blir av det.

Annars är det mest jobb. Det är därför det varit lite tyst här. Den här veckan har jag varit så himla trött när jag kommit hem från jobbet. Lite bättre idag, så jag hoppas att det är på väg att vända. Kan ju vara så att det är rester av förkylningen som spökar lite och drar extra mycket energi. Jag hoppas det, för om det är så kommer det snart att gå över.

Hoppas ni har en fortsatt trevlig torsdagskväll!

Detta inlägg skulle rimligtvis ha publicerats i lördags, eller möjligtvis i söndags. Ibland blir det inte som man tänkt sig. I mitt fall ställde sig en elak förkylning eller mild influensa i vägen för mina bloggplaner. Nu är jag i varje fall på bättringsvägen.

I lördags var det alltså dags att skörda från stugodlingen. Sista helgen jag och min sambo kunde åka dit, så då var det bara att passa på. Vi fick ihop en hel del:

Dessutom fick vi med oss en del bär och fisk till frysen. Vilken lyx!

Särskilt brytbönorna var en överraskning. Den stackars enda plantan har inte haft ett särskilt lätt liv. Jag hoppades på att vi skulle kunna få ett par bönor så vi i varje fall kunde få smaka dem. Döm om min förvåning när plantan var helt översållad med bönor. 360 gram – mycket mer än jag förväntade mig! Brytbönorna är nu inlagda och konserverade på försök.

Igår påbörjades omhändertagandet av all skörd. Det kommer ta ett tag, särskilt som vi hoppas och väntar på att tomaterna ska eftermogna. Recept kommer efterhand som jag tillagar och smakar.

Nu ska jag kurera mig lite till. Det är dags att bli frisk nu tycker jag. Hoppas ni har och får en trevlig tisdag!

Helgen har tillbringats i Blekinge. Förutom att vi var på supertrevlig kräftskiva passade vi på att plocka både bär och potatis.

Inte så tokigt av en impulsköpt reapåse med sättpotatis! Några hade blivit gröna så de får bli nya sättpotatisar till nästa säsong (förutsatt att sorten, ‘Arran Pilot’, är god). Rödbetorna som jag gallrade tidigare i sommar och satte ner i jorden istället för att kasta hade också blivit skördestora.

Dessutom plockades nästan tre kilo björnbär och två och en halv liter rönnbär. Så himla härligt och lyxigt! Båda sorterna ligger nu i frysen, den senare bara till imorgon då det ska bli saft och sylt. Björnbären får vi avvakta med tills vi har bestämt oss för vad vi vill göra med dem.

När vi kom hem visade ‘Vilma’ upp sig i rodnande solnedgångsfärger. Snart kan vi nog smaka hennes första tomat. Jag längtar!