Författare: Tantfrö

Jobbet har dragit igång och jag har därför tillbringat föregående natt på annan plats. Döm om min lycka (och förvåning) när jag kom hem och fick se detta:

Det har grott i min höstodling! På liknande sätt ser det ut i de flesta backar, lådor och krukor. Det är några som fortfarande ser tomma ut. Åh, vad det är roligt att få vara med och se saker växa såhär!

Jag är ordentligt trött i både huvud och knopp efter två intensiva arbetsdagar med fokus på mottagandet av de nya sjuorna nästa vecka. Därför blir det inte mycket mer sagt idag. Jag ville bara visa att det har grott!

De senaste dagarna har mitt flöde i sociala medier svämmat över av frågor och planer inför det som på engelska kallas ”fall garden”. Man sår/planterar grödor nu och hoppas att plantorna ska hinna ge skörd innan vintern och frosten tar dem. Jag blev förstås jätteinspirerad och vips hade jag gjort ett försök.

Här står de, krukorna och balkonglådorna som jag hoppas ska bli min lilla höstträdgård. Får vi en lång höst och sen frost i år så ska det nog gå att få något att skörda i alla fall. Och får jag inte det så går inte världen under för det.

Igår lovade jag att berätta om vad som hänt på plantfronten här hemma medan jag varit på semester. För det mesta har saker ”bara” växt, men jag kom hem till tre riktigt roliga upptäckter också.

Nummer ett gäller Aubigail, aubergineplantan som vi fick av min gubbes syster. Den fick följa med till stugan, men när gubben min skulle åka hem fick den följa med då också. Linköping verkar passa Aubigail bättre…

… för nu förbereder hon sig på att blomma! Jag såg flera små blomknoppar, men denna är den som kommit längst. Superkul!

Även en Brandywinetomat fick följa med hem när gubbens semester tog slut. Det är den som såddes senast, då när jag i panik sådde alla frön jag hade kvar eftersom jag trodde att det var fel sort jag hade sått förut.

Det är svårt att få en bra bild då den står mot husväggen, men jag kan i varje fall säga så mycket som att tomaterna på denna planta är en bra bit större än de på plantan i stugan. Särskilt den längst ner på bilden – den är enorm!

Den tredje överraskningen gäller också en tomatplanta, en som lämnades kvar i Linköping med flit efter att det tagits toppsticklingar av den. Tanken var att den skulle få dö i lugn och ro, men riktigt så blev det inte.

Den har blivit ett monster! Den blommar nästan som besatt och har små tomatbebisar på gång. Helt galet när jag var säker på att den skulle tyna bort och dö! Nu ska den få lite kärlek och omvårdnad och så får vi se om det blir några mogna tomater på den så småningom. Här är det ‘Rosella’ som är sorten – även om den inte alls ser ut som den ‘Rosella’ som står kvar uppe i stugan…

Det är så mysigt att se plantorna växa. Det är också lite spännande att jämföra plantor som står på olika platser i landet. Jag försöker anteckna och komma ihåg så mycket jag kan så jag vet hur jag ska tänka till nästa år. Jag har också redan börjat fundera på vilka arter och sorter jag vill odla nästa år. Inget är bestämt, men en del funderingar finns, baserat på vad jag har insett och lärt mig hittills under denna min första odlingssäsong. En viktig sak jag har lärt mig är denna: det är väldigt roligt att odla!

Jag kunde inte hålla mig – bilden var tvungen att komma först! Idag gallrade jag återigen bland morötterna. Denna gång fanns det mer än bara blast att skörda. Fem olika sorter växer i samma låda. Hittills verkar det fungera riktigt bra.

Dessa sorter plus ‘Cosmic Purple’ (om jag inte minns fel) är det som jag har odlat och nu skördat minimorötter av. Eftersom det är första gången jag odlat morötter, eller ens stött på olika sorters morötter, var jag nyfiken på om de skulle smaka olika. Vad gör man då? Jo, man testar!

Med min bror till hjälp provsmakades samtliga fem sorter. Vi är nu rörande överens om att ‘Samurai F1’, ‘Short ‘n Sweet’ och den runda namnlösa sommarmoroten var godast. Det går inte att utse en vinnare eftersom de var så olika i smaken. ‘Cosmic Purple’ var ingen direkt smaksensation, den smakade nästan såpa. Den avlånga sommarmoroten smakade lite som det vita inre skalet av en apelsin.

Slutsatsen av dagens test är att ja, olika sorter kan smaka olika. Nästa test blir när de är färdigvuxna. Vem vet, då kanske resultatet blir ett helt annat?

Jag förstår att ni sitter som på nålar och väntar otåligt på att få veta hur det går med mina tomater. Nu behöver ni inte vänta längre!

‘Brandywine black’ växer på ordentligt! De senaste dagarnas värme har verkligen satt fart på storleksutvecklingen. Det är så roligt att se dem växa.

Vinbärstomaten syns här. Har ni sett något så sött? De är som små gröna pärlor på ett band tycker jag. Den här plantan har verkligen tagit sig sedan den flyttade hit som en ensam stam i ett mjölkpaket. Nu är den en helvild buske!

Lite suddig bild, men de små tomatplantorna av okänd sort som vi fick med oss från Blekinge har börjat rodna! De är först ut – och det är så himla roligt! Jag längtar verkligen tills jag får smaka på dem.

Men de andra tomatplantorna då? Hur går det för dem? Det går riktigt bra! Alla har de tomatbebisar på gång och växer så det smäller i fogarna.

Inte tomatrelaterat, men väl odlingsrelaterat är följande bild:

Har ni sett så många blommor på squashplantan? De har också exploderat fram i värmen. Hoppas verkligen att humlorna hittar dit och pollinerar honblommorna. Häromdagen skördade vi en liten squash som inte blivit pollinerad och därför började skrumpna i änden. Snabbt grillad blev den supergod, även om den lite liknade en banan till utseendet…

Det är så roligt när det växer såhär fort! Man hinner knappt vara med i svängarna. Nästan varje gång jag tittar till plantorna har det hänt något trevligt. Det är underbart!

I våras fick jag en toppenidé, tyckte jag. Jag skulle ha en kryddback med olika sorter i! Sagt och gjort, fyra sorter såddes: dill, koriander, mejram och salvia. Alla sorter kom upp och växte fint. Och sen blev det kaos.

Mejramen kvävdes nästan helt av de andra sorterna som tog överhand. Dillen och koriandern trasslade i sig i varandra, men salvian var fortfarande fin. Idag blev det en räddningsaktion för mejramen, och även några salviaplantor fick flytta till eget boende. Dillen och koriandern får fortsätta bo i backen ett tag till.

Såhär blev det istället! I den stora terrakottafärgade krukan står en ledsen libbsticka som jag fick av farmor igår. Det är en delad planta, så det tar nog några dagar innan den har repat sig. I den vita krukan finns några salviaplantor till mamma. Medurs från den vita plantan (med början mellan den vita och den terrakottafärgade) finns mejram, salvia, oregano, rosmarin och nyzeeländsk spenat. Den sistnämnda har kämpat sig upp i en av pallkragarna, men det blev nog för torrt där. Vi får se om den tar sig.

Nästa gång jag ska så kryddor ska jag så direkt i en liten kruka istället för i en back. Man lär sig så länge man lever!