A handful of joy

Visst har jag väl nämnt att jag handlat en del på Tradera den sista tiden? Jag vet att jag har nämnt min oförmåga att sätta stopp. Båda dessa anledningar ligger till grund för det som idag landade i min brevlåda.

Dessa söta små påsar har jag väntat otåligt på!

Vad är nu allt detta? Jo, detta är sjutton sorters odlingsglädje!

Men inte har du väl köpt sjutton nya sorters fröer, Fia? kan man nu fråga och förfasa sig. Nej, ni kan vara lugna, det har jag faktiskt inte. Bara sexton. Den sjuttonde, en broccoli, följde med som gåva. Och en sort av de sexton är faktiskt en blomma.

Den uppmärksamma ser att det står ”tomat” på påsen närmast kameran. Jag som hade bestämt mig för att jag inte skulle odla tomater råkade hitta tomatsorter som verkade så roliga att jag var tvungen att köpa dem. Ja, sorter. Plural. Närmare bestämt fyra. Så nu blir det någon sorts tomat ändå.

Här syns en del av sorterna lite tydligare. Inte alla, jag vet.

Nu har jag köpstopp på riktigt när det gäller fröer. Jag får inte köpa en enda fröpåse till denna säsong. Inte heller får jag peta ner alla sorters frön i jord i år, men det visste jag redan innan. Om jag gör det får vi inte plats i bilen när allt ska köras runt i sommar. Jag kunde bara inte låta bli att köpa på mig några sorter extra. Och kanske, bara kanske, finns det plats över i någon kruka någonstans… (Anton, om du läser detta: det där sista var ett skämt. Jag lovar!)

Plantkaraktär

Som nybörjare lär man sig en hel massa nya saker hela tiden. En sak jag har lärt mig är att det första bladparet som kommer upp på en växt heter hjärtblad. Dessa ser nästan likadana ut oavsett vilket frö som har grott. Det andra bladparet som dyker upp ser inte likadant ut. Detta bladpar ser ut som pyttesmå versioner av de blad som en vuxen planta har, och kallas karaktärsblad.

Häromdagen nämnde jag att läkevänderötterna har börjat utveckla dessa karaktärsblad. Jag delade med mig av en bild på Facebooksidan, men måste visa den här också.

Se, så vackert! De runda bladen är hjärtbladen, medan de spetsigare är karaktärsblad.

Nu är det dock inte bara läkevänderötterna som kommit så långt att de börjar visa sin karaktär. Chili- och spetspaprikeplantorna har gjort det för länge sedan, men det var inte dem jag tänkte prata om just nu. Nej, jag tänkte prata om något mindre och tanigare.

Titta så sött!

Bleksellerin! De små taniga och veka pyttepluttarna som jag var tvungen att vända byttan på eftersom de vände sig så mycket mot solen! När jag upptäckte det första karaktärsbladet i selleribyttan var det bara en liten bebis som hade vecklat ut det. Nu har flera stycken gjort det! Jag har inte räknat dem så noga, men någonstans fem-sex stycken karaktärsblad har jag sett i samma bytta. Tänk att det kan vara så spännande att titta på bebisplantor som växer! Bara idag har jag varit där ett tiotal gånger och tittat – mer noggrant för varje gång.

Jag tycker också att det är jättekul att det går att se skillnad på plantorna redan, trots att de är så himla, himla små. Det syns skillnad på sellerin och läkevänderötterna inte bara i höjd, utan även på karaktärsbladen. Det är lite som med människobarn – det råder aldrig någon tvivel om att det är unika små människor man har att göra med. Och karaktär har barn också en hel del av!

Nu längtar jag verkligen efter att få fröleveransen som är på väg, så att jag kan peta ner ännu fler frön i jorden och avvakta fler plantbebisar. Jag hoppas den dyker upp i morgon!

Helgfeeling

Så var arbetsveckan slut och helgen tar vid. Skönt, tycker jag. Vi har inga speciella planer i helgen utan det blir mest att ta det lugnt och fixa lite hemma.

Den nya växtbelysningen dök upp i förrgår! Bänkbelysning (tror jag), i lagom längd och vad som verkar vara bra styrka hittills. Anton snodde ihop skärmar av kartongen ljuslisterna kom i och skärmade av både framför och bakom. Det är för att få ljuset att hamna rätt, rakt ner på plantorna. Planen är att täcka insidan med aluminiumfolie för att reflektera ännu mer ljus åt rätt håll.

Såhär snygg blev det!

Precis nu när jag sitter och tittar på belysningen i hyllan börjar jag fundera på om det är värt att sätta belysning även på den nedersta hyllan för att få mer plats till plantor. Jag får mäta och konferera med Anton. Det är ändå han som sköter det tekniska.

En del av chiliplantorna börjar också bli så stora att de slår huvudet i taket på miniväxthuset. Det börjar nog bli dags för dem att flytta ut ur det nu. Det känns som något lämpligt att pyssla med i helgen. Sellerisarna är fortfarande så pyttiga och veka att de söker massor av ljus. Jag vände på deras smörbytta när jag kom hem efter jobbet för att undvika att de blir alldeles sneda. Kanske får sänka belysningen lite närmare miniväxthuset, om det går…

Nej, nu måste jag nog ta och resa mig. Jag ska dricka upp mitt te (grönt med lakrits och mynta – jättegott!) och sedan ta reda på vad som ska handlas och fixa det. Tänkte också passa på att fylla på mer barr som isolering åt Rabarbara, nu när minusgraderna kommer tillbaka. Jag vill verkligen inte att hon kolavippar nu!

Jag hoppas ni alla får en trevlig helg!

Ohboyohboyohboy!

Idag känner jag mig inte som en tant, snarare som ett barn på julaftonskvällen. Det är väl i och för sig svårt att känna på något annat sätt när det efterlängtade bokreapaketet har anlänt!

Dessa två godingar har jag klickat hem!

Vanligtvis skulle jag förstås gått på den fysiska bokrean och köpt mina böcker. Det är så jag brukar göra. Jag älskar bokrean! Den här gången vågade jag dock inte riskera att bli utan böcker. Dessa två, Skillnadens trädgård och Skillnadens skörd – båda av superhärliga Sara Bäckmo – har stått på min önskelista så fort jag fick reda på att de fanns. Jag har dreglat över dem både i fysisk butik och på nätet. När de nu var på rea kunde jag inte låta bli längre.

Vad har hänt i odlingen idag? Något ganska spännande: en del av läkevänderötterna har börjat få karaktärsblad! De är fortfarande jättesmå och ser väldigt sköra ut, men ack, så vackra. Lyckades inte få någon bra bild på dem idag, jag får försöka igen när de blivit lite större.

I kväll tänkte jag fortsätta känna mig som ett lyckligt barn och djupdyka ner i mina nya böcker. Kanske att jag hänger lite på Tradera också… Jag hoppas att ni också har en fin kväll!

Rabarbara

Hemma med migrän idag. Suck. Är väl stressen från all flytt, stressresan igår och oron för katten som inte riktigt vill äta än som tar ut sin rätt. Nu mår jag bättre, men i morse var det riktigt illa. Katten verkar pigga på sig, han blir nu matad med mosad blötmat i spruta. Blir han inte bättre åker vi till veterinären.

Orkade mig ner i källaren och planterade om de små sellerisarna också när migränen började släppa. De är egentligen för små för att omplanteras, men äggkartongen de såddes i från början var inte det bästa valet. Den föll isär och verkade dra till sig mögel eller vad det nu var. Så nu bor alla tio små groddar i en smörbytta modell större istället. Vi får se hur många som klarar sig. Annars får jag så nya.

När jag ändå skulle kasta den gamla fuktiga äggkartongen gick jag förbi den stora hinken/krukan utanför vår lilla trapp och tittade till Rabarbara. Sist jag såg till henne hade hon precis petat upp ett litet, litet rött horn som hintade om årets rabarberskörd. Idag såg det ut såhär:

Titta så söta!

På denna bild syns till och med att det faktiskt kommer bli blad och rabarber av detta i år igen. Fantastiskt att hon överlevde vintern trots att hon bara bor i en stor kruka! Jag blir alldeles lycklig i själen av allt som gror och spirar här hemma just nu. Anton har skolat om både chili och spetspaprika idag. Det kunde inte vänta till helgen! Jag väntar också spänt på en ny leverans fröer, denna gång inköpta på Tradera. Vi får se när, eller om, de kommer fram. Jag hoppas på att de dyker upp senast på fredag så jag kan peta ner några i jord redan i helgen.

Jag hoppas också att migränen släpper tills imorgon. Just nu sitter den kvar som småspik i hjärnbarken, men jag klarar av att titta på datorskärmen i alla fall. Det var svårare i morse. Lite middag och lite sömn ska förhoppningsvis mota bort det sista. Kanske lite planering av odlingen också – med nya fröer måste man ju tänka om lite!

Återbördad tant (och gubbe)

Så, nu är vi återinstallerade på hemmaplan. Alla flyttkartonger är burna (hoppas jag) och den buttra katten som inte alls tyckte att mina föräldrars nya lägenhet (och kattunge) var något kul är mycket gladare nu när han fått komma hem. Nu spinner han till och med igen!

Trots en ordentlig försening och ett missat tågbyte i huvudstaden tycker jag att det var en ganska smidig resa söderut. Det missade bytet ställde förstås till det, men när SJ redan fixat nya biljetter som bara behövde hämtas ut i deras butik var det inga problem det heller. Visst kom vi hem senare än tänkt, men det överlever vi.

Sedan katten blivit utsläppt och matad var det dags att titta till de små plantorna.

Chili till vänster och spetspaprika till höger. Läkevänderot och aloe vera i bakgrunden.

Både chili- och spetspaprikebebisarna har tagit sig ordentligt och till och med fått sitt andra bladpar. Det är nästan så att de ser ut att vara redo för omplantering, men det kanske får vänta till helgen. Även läkevänderötterna och sellerin har tagit sig. Alla tio sellerifrön har nu grott och tittat upp! Visserligen är de ganska höga och spinkiga, men jag hoppas de tar sig nu när de fått byta plats med chilin och paprikan. Jag måste också plantera om dem redan, trots att det är alldeles för tidigt. Det där med att så dem i äggkartong var inte så lyckat.

Något annat roligt jag fick se är den förmodade kornellen. Den såg nämligen ut såhär:

Förmodad kornellgren med små blad! En avokadokärna i bakgrunden och basilikan i krukan till höger i bild.

Den har fått små blad! Inga rötter ännu, så frågan är om det snarare blir ett kornellris än en stickling, men oavsett tycker jag det är roligt att i alla fall en av grenarna tagit sig. Den som stacks ner i vitlöksodlingslådan verkar stendöd, men så har den stått torrare också.

Nu händer det inte mer i kväll. Istället ska vi bara mysa runt och sedan lägga oss. I morgon drar jobbet igång igen efter sportlovet. Det blir kul!

Plantutveckling på distans

Jag gillar gamla saker. Gamla möbler, skrivmaskiner… Ny teknik finner jag allt som oftast knölig och svår att få grepp om, trots att jag använder det rätt mycket i jobbet. Den nya tekniken har dock en hel del fördelar gentemot den gamla. En skrivmaskin är till exempel inte direkt behjälplig när jag är bortrest och ändå vill veta hur det går med plantorna.

Sambon, han som jag kallar Anton, är kvar hemma och gör ett toppenjobb med att uppdatera mig med text och bilder. I morse vaknade jag till denna bild:

Två stycken grodda sellerifrön, lite svåra att se men likväl där. Så himla roligt! Tänk att de grodde trots att jag var orolig för jordmängden i äggkartongen.

Chiliplantorna växer också så det smäller om dem. Alla sju frön Anton sådde har kommit upp ordentligt. Det är nästan otäckt vad fort de växer. Den här bilden är från igår, jag vågar nästan inte tänka på hur stora de är idag. Om jag var hemma skulle jag springa dit och se efter!

Vi har också läst på och funderat på det där med extra växtbelysning. Solen är ju inte jättestark såhär års. Enligt diverse sidor på internet och Facebook ska det därför vara bra med extra ljus till plantorna så de inte blir för långa och rangliga i sin jakt på ljus. Medan jag satt på tåget lekte Anton med lampor och vad det nu var han hade till hands. Vips, så blev det såhär:

Det här är då en belysningslösning med de lampor vi hade till övers. Fråga mig inte om något av det tekniska, för jag har ingen aning. Om det visar sig vara en fungerande lösning får Anton göra ett gästspel och berätta mer. Vi vet alltså inte om det kommer fungera och vara tillräckligt med ljus. Det får vi se framöver. Om det inte fungerar får vi bygga något annat med särskilt inköpta lampor eller lister. Men precis som att vi sår i gamla byttor som annars skulle återvunnits ville vi börja med att försöka med det vi hade hemma. Varför börja med att köpa nytt när man i alla fall kan göra ett försök med sådant man har hemma?

Det är en underlig känsla att behöva vänta på uppdateringar och inte kunna gå förbi och se efter själv. Samtidigt är det underbart att inte vara tvungen att vänta en hel vecka på att få se hur det går med de små plantbebisarna. Det är ju så roligt att se dem växa!

Nyinköp och nytillskott

Jajamän, nog blev det en tur till det stora möbelvaruhuset idag!

Först blev det dock en promenad till Gamla Linköping. På vägen hem fick jag med mig en beskuren gren från vad vi tror är en buske med röda grenar. Kan det kanske vara en kornell? Efter att ha konsulterat både böcker och internet försökte jag mig på att göra ordentliga sticklingar av grenen. Nu står ett par röda grenar i vatten, medan en har stuckits ner i vitlökslådan. Den där vitlöken, ja. Det kan vi nog snart räkna som ett misslyckat experiment. Blasten växer inte alls och det var ju den vi ville åt… Nåja, vi flyttade lådan till söderfönstret och hoppas på att mer ljus och värme ska göra susen.

Så vad hittade vi på möbelvaruhuset då? Jo, detta:

En hylla i metall för att utöka utrymmet i söderfönstret! Jag trodde faktiskt att det skulle bli rätt fult, men det blev mycket bättre än jag tänkte mig. Tyvärr syns vårt stökiga vardagsrumsbord speglat i fönstret, men den bjuder jag på. Dessutom blev jag sugen på en aloe vera efter att ha pratat om sådana på promenaden, så en sådan råkade också följa med hem. Den röda krukan var perfekt i storlek och lyser upp lite där på hyllan! Den som har bra ögon kan också skymta de röda grenarna som jag hoppas ska rota sig, tre i glaset på hyllan och en i vitlökslådan. Två stycken minidrivhus från ett annat stort place införskaffade vi också idag. Jo, de har lock, men de hade stora klistermärken på sig som är helt omöjliga att få bort.

Sådär, nu har jag testat att skriva från paddan också. Det funkar helt okej, även om datorn är bättre. Paddan är dock lite smidigare att ta med sig. Alternativ är bra, sådant gillar jag! Nu är både kroppen och huvudet trötta efter promenad och aktivitet hela dagen. Förhoppningsvis kommer jag sova riktig gott inatt. Imorgon ska jag åka tåg!

Barfotapremiär!

Men, Fia, inte har du väl varit ute barfota i februari? Jo, tänk för att jag har det! (Jag vet att det inte var en så bra idé, jag kommer förmodligen bli jätteförkyld och få ligga nerbäddad hela sportlovet – men det var det värt!)

Hur gick detta till? Vår talgboll har varit slut i några dagar. Jag har tänkt byta den, men glömt bort det. Nu på förmiddagen såg jag en liten sparv som var och letade efter mat vid matstationen och fick dåligt samvete. Vips skulle jag byta talgboll. Sagt och gjort. Sedan fick jag för mig att jag skulle titta till odlingslådan under trappen, den med humlesuga, järnört och läkemalva som skulle ut så tidigt det bara gick enligt fröpåsen. Orkade jag hämta skor? Näe. Så jag klev helt sonika ut på gräsmattan. Lite blött var det, men åh, så härligt! Sprang ett litet ärevarv på gräset innan jag fortsatte med det jag skulle.

Vattnade på odlingslådan och fick syn på Rabarbaras stora bubbelplastinslagna kruka. Jorden däri var dyngsur, insåg jag när jag stack ner ett finger i den. Massor av kondens på bubbelplastens insida också. Ropade till sambon att jag behövde en kniv och fick en. Nu är Rabarbara befriad från topplagret av bubbelplasten. Jorden är fri, men krukan är fortfarande inslagen. Lade också på någon slags barr som jag hittade, så att hon slipper vara helt oskyddad. Det är ju inte riktigt vår ännu, även om en rabarberplanta borde klara rätt låga temperaturer. Tyckte mig skymta något rött som skulle kunna vara starten på årets rabarberskörd. Åh, som jag hoppas!

In other news, det gror så det knakar i våra byttor och tråg. Chilin är nästan uppe, två små pyttisar har precis börjat knuffa undan jorden. Spetspaprikan är också på väg. Den kan man skymta så smått under jorden. Och vänderoten, jag vet att jag tjatar om den och den kan lika gärna vara ogräs, den växer också. Jag har flyttat den till söderfönstret för att undvika ljusbrist. Vi får se om det är bättre för den.

Nu är mina kalla fötter insvepta i strumpor och hemmastickade tossor för att motverka barfotalyckans eventuella följder. Senare blir det kanske en sväng till det stora möbelvaruhuset… Hoppas ni har en lika bra dag som jag!

Titta, så de växer!

Igår skrev jag om mina små läkevänderotsfrön som verkar ha grott redan. De var så små så de knappt syntes på bild. Idag kom jag hem till detta:

Titta så stora de har blivit redan! Och nu är de fyra!

Igår var de dessutom två. Nu ser jag redan fyra stycken i samma bytta! I den andra byttan syns det en liten, superförsiktig grodd som också snart kommer våga sticka upp nosen ovanför perliten. Åh, så roligt det är att se dem växa! Jag hoppas fortfarande att det inte är några ovälkomna ogräsfrön som grott.

Gullvivorna har jag nu ställt in i kylen. Tydligen kan man behöva lura dem att det är utomhusvinter för att de ska börja gro. Jag hoppas det fungerar, så att även de snart vågar visa sina små skott.

Ikväll äter vi sushi – bland annat för att fira att jag äntligen fått mitt examensbevis och kunnat skicka in ansökan om lärarlegitimation! Det är också dags för sportlov här, så nu har jag en vecka halvledigt. Egentligen helledigt, men jag har en del engelsktexter som jag tänkte ge feedback på. Det ska ändå bli skönt att få ta lite sovmorgon och jobba hemifrån. Jag ska också fortsätta räkna vänderotsminisar. Det blir nog en mysig lovvecka, det här!

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång